Körsbärsblommans dag

I lördags var det dags för det traditionsenliga firandet av Körsbärsblommans dag. Därför gick vi med stora kliv till Berns Asiatiska för att fira med att föräta oss på deras 325-kronorsbrunch.

Vi började med de kalla rätterna:



Och fortsatte med de varma:

Efter fyra omtagningar var det dags att gå vidare till dessertbordet. Vad vi inte visste då var att Himmelriket väntade i rummet intill:

Där inne stod allt som man någonsin kan komma att tänka på som synonym til ordet gott: äppelkaka, tiramisu, chokladmousse, brownies, marängpajer... - you name it!
Här var man tvungen att göra noggranna överläggningar för att ta sig genom: Värt eller inte värt?

Först var det bara roligt. Vi skålade för körsbärsblomman i små glas med creme caramel:

Till och med Silbersky var med och firade. Han sa "passa er för brownien - äter ni den är det det sista ni gör" innan han tog på sig sin hatt och gick.



Men hur det än var så hade den där näpna lilla brownien hamnat på allas våra tallrikar.


Sedan var det kört. Efter cirkus tre timmar tvingades en efter en kasta in handduken. Elsa var kanske den som tog det hårdast.

Thai Wok House

En sak som fascinerar med Stockholm är hur snabbt det kan öppna nya restauranger. Jag lämnade kvarteret en vecka härförleden och när jag kom tillbaka hade det smällt upp en ny thai-restaurang på gatan nedanför.

Som alla trogna läsare av Me want food redan har räknat ut börjar därför nu "Operation: Äta sig genom hela Thai Wok Houses meny".

Första rätten: phad thai - tillika en av mina favoriträtter.

Den klarar sig hyfsat i konkurrensen. Nudlarna och räkorna hade bra stuns, men jag saknade de krispiga böngroddarna och tofun. Jämfört med tex den phad thai jag inte ens kunde tvinga i mig på Aroydee (thai/kina-krogen i Gamla stan där man först på vägen ut upptäcker att de har hemliga dumlpings-menyer) var det en gourmetmåltid.

Men jämfört med den jag hittade i ett litet tält längs vägen på Phuket (som mycket väl kan ha varit världens godaste phad thai) var det som att äta en burk passerade tomater.

Världens godaste phad thai?

Dumplingjakten, del II: En gul och ful

Me want foods jakt på Stockholms bästa dumplings fortsätter. Senast på En ful och en gul (Erstag). Och frågan är om vi inte kan sluta leta nu. Här serveras nämligen några av de godaste dumplings vi smakat. Stora, glansiga och smockfyllda med oidentifierbara godsaker. Till det serverades en lagom spicy chilisås och härligt krispiga pickles.

Vi testade även vårrullarna - också goda, men inte i klass med dumlingsen.

Sedan testade vi en rätt som beskrevs som "ägg och tomat - Kinas vanligaste husmanskost" i menyn. Det lät inte så lockande, men efter svår besutsvånda och servitrisens inrådan ("Det låter kanske inte så gott men när man får det i munnen är det helt fantastiskt") beställde vi ändå in ett fat med tomat och ägg.

Och det smakade verkligen fantastiskt. Lite syrligt, men hur kocken fått fram smakerna lyckades vi tyvärr inte lista ut och den kinesiska servitrisen gav inga ledtrådar ("alltså - det är kinesiska kryddor, du vet nog inte vad det är i alla fall").

Samma servitris rekommenderade oss sedan att beställa en dessertpannkaka att dela på ("Man blir väldigt mätt"). Men det gäller nog enbart om man är en bofink, eller en riskornstunn kinesiska. Pannkakan som kom in var liten som en prinskorv och försvann i ett nafs. För precis som resten av allt vi åt var den himmelskt god. Inuti gömde sig en varm, kokossmakande röra som man skulle vilja ha hinkvis av.

Nästa gång beställer vi varsin. Minst.

Att göra ätandet till ett litet event: Heatrow

Befann mej för några veckor sen på Heathrow. Mycket uttråkad, med flera timmar kvar till flighten och endast en liten bjud-drink från taxfreen som värmde i magen började jag leta efter nånstans att äta. Jag hade redan testat favoriten EAT, flera gånger under besöket i London så det gick bort. Men strax bredvid fanns YO! Sushi - och eftersom jag gillar när ätandet blir lite av ett event, så var valet självklart.

På YO! Sushi ringlar sej rätterna förbi på, som ett litet bagageband och skålarna visar vad varje rätt kostar. Lite väl prizey var det, men lätt värt! Varje ny rätt blev lite av en strapats. Både att välja (för det fanns ju 1000 och åter 1000 alternativ kändes det som) men också att hitta på bandet, nagla fast med blicken och sen fånga när den rullade upp framför en.

Jag åt en tempura sushi (dom fick man beställa av en servitris, precis som man gjorde med annan varm mat och särskilda specialrätter), en vanlig lax sashimi, några dumplings och en nudelsallad. Och säkert nån liten tallrik till. Det blev liksom så roligt att plocka från det där bandet.. Kalaset gick loss på närmare tvåhundra, men då drack jag öl till och pundet står ju inte i skitbra kurs mot kronan direkt.

Så: lätt värt varje krona. Och gott var det också. Har du en timme över och vill event äta - gör det här!

YO! Sushi, terminal 3 - Heathrow

Veckans krydda: fläder

Befinner man sig det minsta i närheten av Andrarum på Österlen ska man åka till kaffestugan Alunbruket. Här serveras en valnöts- och fläderkaka som smakar sommar, sol och berså.
Dessutom: gott kaffe och prima smörgåsar - som den under ett berg av gräddost och hemmagjord marmelad.

Veckans kap

Kaffe och kanelbulle, 9 kr.
Serveras på närmaste Max.

Lyx på Lux

Det sämsta med att arbeta i Marieberg är bristen på variation av lunchrestauranger. (Två Drakar känner man sig färdig med redan efter första besöket.)
Det bästa är att Lux ligger på rask promenad-avstånd.

Här får man en portion vardagslyx när man bäst behöver det. I dag i form av en "Örtfärserad rödspätta med fänkål och ljummen hummervinaigrette". Plus: gott portionsbröd, ännu godare knäckebröd och det godaste smöret.